Dna-släktforskningen fick internationell uppmärksamhet i samband med att ”Golden State Killer” kunde gripas i USA efter 40 år. I Sverige blev det vida känt i samband med att dubbelmordet i Linköping 2004 kunde lösas med hjälp av metoden. Men sedan tog det stopp, polisen har inte kunnat använda sig av dna-släktforskning sedan Integritetsskyddsmyndigheten menade att den var olaglig. Riksdagen röstade igenom en ny lag under onsdagen som ger polisen befogenhet att använda sig av metoden för att hitta gärningsmän. Polisen: Försökt ta upp detta Den nya lagen träder i kraft den 1 juli, men har vissa begränsningar. I propositionen från regeringen föreslog man att det bara får användas i förundersökningar om mord, grov våldtäkt eller grov våldtäkt mot barn. Det måste även finnas en särskild anledning att tro att dna-spåret kommer från gärningsmannen. I polismyndighetens remissvar till regeringens förslag var man positiv och välkomnade förslaget. Samtidigt saknade man vissa verktyg, bland annat att kunna söka efter en okänd målsägande i vissa fall. – Det första vi gjorde när vi såg i skrift att det inte omfattade sök av okänd målsägande var att ta upp detta, säger Bo Lundqvist, chef för kalla fall-gruppen i polisregion Syd. Svaret han fick från utredningen var att det inte ingick i deras uppdrag att utreda om man kunde använda tekniken för att identifiera brottsoffer, därför omfattades det inte i utredningen heller. Även kalla fall-gruppen i Stockholm uppger att man hade velat använda metoden för att identifiera offer. ”I Region Stockholm har vi ett antal ärenden med oidentifierade offer där metoden skulle kunna användas”, skriver Göran Olsson från regionens kalla fall-grupp. Dna-släktforskning tillkom först senare i utredningen Vid ett regeringssammanträde i maj 2021 togs beslutet om direktiven för utredningen ”Biometri i brottsbekämpningen”. Den dåvarande regeringen instruerade då att man skulle se över om avlidna målsägande kunde lagras i något register. “Ett register över dna-profiler eller andra uppgifter om avlidna målsägande skulle kunna leda till att annars svårlösta brott klaras upp”, står det i direktivet. Det första direktivet innefattade dock inte dna-släktforskning, det tillkom först i ett tilläggsdirektiv i mars 2022. Enligt tilläggsdirektivet skulle utredaren bara ta ställning till om det går att använda dna-baserad släktforskning för att identifiera misstänkta gärningspersoner. Försökt identifiera ett okänt offer Bo Lundqvist pekar på att det finns hundratals fall där man skulle kunna identifiera offer. Ett av dem är fallet med ”Ekebymannen” som hittades död i Skåne 2003. Det var det första fallet där svensk polis använde sig av dna-baserad släktforskning. – De största internationella framgångarna med dna-släktforskning är att identifiera offer , säger Bo Lundqvist och tillägger: – Vi valde att försöka identifiera ”Ekebymannen” just för att han var ett offer. I utredningen tog man hjälp av släktforskaren Peter Sjölund, som senare hjälpte till att lösa dubbelmordet i Linköping. ”Ekebymannen” är fortfarande inte identifierad, men man har lyckats knyta honom till ett par mindre byar i Kroatien. – Det är min övertygelse att vi kommer kunna identifiera den här personen, säger Bo Lundqvist. TV4 Nyheterna har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M)