I veckan genomförde Kina storskaliga militärövningar utanför Taiwan – igen. Syftet var bland annat att öva på precisionsangrepp mot viktiga mål samt att simulera en blockad. De senaste åren har Kina trappat upp sin militära aktivitet kring det självstyrande Taiwan, som av styret i Peking betraktas som en del Kina. Taiwanesiska företrädare har fördömt övningarna och kallat de för ”vårdslösa” och ”oansvariga”. Enligt Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet (UI), är Kinas agerande ett sätt att protestera mot Taiwans president Lai Ching-Te. Allt grövre retorik Kina har kallat honom för en ”farlig separatist” och hävdat att han förespråkar självständighet för Taiwan. Lai Ching-Te har förnekat anklagelserna. Men Kinas hot och retorik har blivit betydligt skarpare sedan han tillträdde i fjol, konstaterar Björn Jerdén. – Man använder ett tydligt avhumaniserande budskap, där man beskriver Taiwans ledare som ohyra som man vill grilla över öppen eld. Han anser att läget mellan Kina och Taiwan är värre än det varit på över tio år. Samtidigt tror han inte att situationen i närtid kommer att eskalera till en militär konflikt. – Jag tror fortfarande att det finns ett hopp i Kina om att införliva Taiwan på fredlig väg, utan att behöva attackera. Och det är positivt så länge de tänker så. På lång sikt är riskerna större, befarar han. – Meningsmotsättningen finns kvar och maktbalansen hittills ändras till Kinas fördel, vilket gör att den kinesiska ledningen kanske i framtiden bedömer att de har större chans att gå vinnande ut ett krig. USA är avgörande I slutändan hänger det mesta på USA, enligt Björn Jerdén. Taiwan och USA har inga formella diplomatiska band, men USA väntas stötta Taiwan i händelse av ett kinesiskt angrepp. USA förser också den taiwanesiska försvarsmakten med vapen. – Jag tror att Kina fortfarande bedömer att USA skulle försvara Taiwan i en militär konflikt och därför är mer försiktigt, säger Björn Jerdén. President Donald Trump har visserligen tillsatt så kallade ”Kinahökar” i Vita huset, däribland utrikesministern Marco Rubio. Å andra sidan har den nya administrationen redan gjort sig ovän med allierade i såväl Nordamerika som Europa. – Det finns nog en osäkerhet i Taiwan när det gäller vilken linje som egentligen kommer att styra administrationens politik mot Taiwan och Asien i stort.