I slutet av juli 2023 försvann 14-årige Mohamed från sitt HVB-hem i Nyköping. Samtidigt förvann jämnårige Layth från det familjehem han var placerad på. Inom en vecka hittades de mördade på olika platser. Motivet tros vara de beskylldes för att ha tagit två pistoler från det kriminella nätverket Foxtrot. Både Mohamed och Layth ska ha engagerats av Foxtrot i förberedelsen till ett mord riktat mot Dalennätverket. Totalt 18 personer har åtalats för inblandning i morden. Bevistalan har även lämnats in mot tre personer som är under 18 år och därmed inte kan åtalas. De brutala dåden har fått stor uppmärksamhet. Men enligt Marcus Marsten, chef för operativa enheten i Stockholm, kommer händelsen troligen inte att få någon större avskräckande effekt på andra barn och unga. Den största utmaningen i den åldersgruppen är bristen på konsekvenstänk, konstaterar han. – Problemet är att barn ofta har problem att koppla ihop konsekvensen för andra med vad som kan hända de själva. De tänker att det där händer om man gör något fel eller dumt och det tänker inte de göra. ”Så funkar det inte uppenbarligen” Ärendet är av allt att döma välkänt för de flesta inom gängmiljön, även ungdomarna. – Det borde vara så avskräckande att ingen överhuvudtaget någonsin skulle tycka att det är kul att titta på något som har med den här miljön att göra, men så funkar det inte uppenbarligen. Ungefär samtidigt som Mohamed hittades död i Nynäshamn kontaktades polisen av en då 15-årig pojke. Han och hans vänner hade blivit utsatta för allvarliga dödshot. De hade bland annat fått bilder skickade till sig på Mohamed och Layth där de såg ut att vara döda. – Det är ett standardförfarande att man utövar påtryckningar på sådana som kan vittna, säger Marcus Marsten. Trots den här typen av dåd, som visar riskerna med att bli indragen i gängmiljön, fortsätter unga att rekryteras till gängen. – Det finns väldigt många utförare, och det beror på att rekryteringsförmågan är hög. Det finns många som jobbar i den gängkriminella miljön med att rekrytera in barn och ungdomar till att vara utförare i grova våldsbrott. Sociala medier en rekryteringsyta Det sker inte minst digitalt där algoritmerna på sociala medier i princip skapar vad Marcus Marsten kallar för ett ”självförsörjande system”. – Ju mer intresse du visar, desto mer sådan kommunikation får du. Sedan bjuds du in i mer krypterade sammanhang. Det pågår när vi pratar nu, och i natt och mitt på dagen, säger han. Polisen arbetar aktivt med att hitta riskpersoner, både digitalt och fysiskt. Samtidigt besöker man skolor, föreningar och idrottsklubbar för att utbilda om riskerna. – Sådant som känns ganska oskyldigt kan göra att man faktiskt fastnar och hamnar i ett skuldförhållande till kriminella, som utnyttjar det. Sedan blir det värre och värre. Det är en väldigt viktig bild att förmedla till barn och unga, säger Marcus Marsten.