Med nyponsoppa, korv på burk och vevradio laddar Böle byskola utanför Östersund upp för att klara en eventuell krissituation. Man vill säkerställa att el, vatten och undervisning, kommer fortsätta fungera även i kris eller krig. – Det känns lite läskigt, men eftersom man pratar om det känns det lite bättre, säger eleven Selma Wimmerqvist. Det är drygt ett år år sedan skolan började arbeta med en krisplan, och rektorn betonar vikten även för skolor att vara redo. – Med ökade cyberangrepp och annan sorts krigsföring just nu finns det risk att vi drabbas på olika sätt. Då behöver vi ha en beredskap för det, säger Eva-Märet Nordenberg, rektor på Böle byskola. ”Man känner sig trygg” Även barnen på skolan är involverade i krisplaneringen på olika sätt. Selma Wimmerqvist tycker att det är skönt. – Det känns jättebra, för om något skulle hända känner man sig ändå trygg att man har saker, säger hon. Oliver Pernervill har lärt sig vad som är viktigt när man gör en krisplan. – Att man har tillräckligt med saker att äta. Krisplan kan bli krav Böle byskolas krisplan är frivillig, och enligt Skolverket finns i dag inget krav att landets skolor ska ha en liknande plan. Man vet inte heller hur många skolor som börjat med ett liknande arbete. – Vår bild är att vissa skolor kommit väldigt långt i detta medan andra står i en mer uppstartande fas, säger Eva Lindberg, undervisningsråd på Skolverket. Men mycket talar för att det kommer att bli skärpta krav på skolorna att ha en krisplan. – Regeringen har lyft frågan att man ska ställa krav på skolorna att ha en krisplan, säger Eva Lindberg.