Bo Edström, då vakthavande tjänsteman på Räddningsverket, minns tydligt morgonen när han tog emot Sveriges första larmsamtal om tsunamin.
– Det var annandag jul, och vi visste inte riktigt vad en tsunami var när larmet kom, säger Bo Edström till TV4 Nyheterna.
Trots den initiala osäkerheten gick händelseutvecklingen snabbt. Under ett par dramatiska dagar organiserades Sveriges insatser för att hjälpa både inom och utanför landets gränser. Redan den 28 december skickades Bo till Sri Lanka, ett av de länder som drabbades allra hårdast jämte Thailand.
– Vi försökte hjälpa till utifrån en plan som inte fanns och roddade efter läget. Man gjorde spontana upphandlingar på den tiden så den 28 december drog jag och en kollega ner med ett 50-tal förnödenheter i ett tidigare bombplan, utan någon toalett, av flygtypen IL76, säger Bo Edström. ”I ögonen syntes deras chock” – På vägen ner gjorde vi flera mellanlandningar för att tanka och när vi mellanlandade i Dubai så mötte vi de första passagerarna. De satt med badkläder och handdukar. I ögonen syntes deras chock. Då förstod jag att det är något hemskt vi kommer möta.
Bo fortsätter och berättar att det inte fanns någon tydlig plan för en sådan omfattande katastrof, och det blev snabbt uppenbart att mycket improvisation krävdes. De största utmaningarna var logistiken och hanteringen av den enorma mängden människor som behövde hjälp.
– Vi representerade Sida via räddningstjänsten under räddningsarbetet, och var förstås inte de enda på plats. Vi mötte människor från flera internationella organisationer, men inga pratade direkt med varandra. Formade dagens räddningsinsatser
Sedan 2004 har Sverige infört många förbättringar. MSB har utvecklat nya riktlinjer och policyer, och utbildningar baserade på tsunamierfarenheter har förbättrat räddningstjänstens beredskap. Varningssystem för tsunamier har betydligt förbättrats, och det internationella samarbetet har stärkts, vilket har påverkat svensk räddningstjänsts beredskap och respons.
Bo Edström ser positivt på hur krisarbetet utvecklats, men är samtidigt stolt över insatsen han och hans kollegor gjorde för 20 år sedan.
– Det personliga mod och beslutsamhet som visades av många enskilda räddningsarbetare under dessa kritiska dagar är något att minnas och hedra. Man blir stolt över sina kollegor i sådana situationer, säger Bo,
Han fortsätter:
– Jag är glad att jag har använts och glad att jag fått vara en av lagspelarna som fått hjälpa till under tsunamin.