Den norska luftfartsmyndigheten Luftfartstilsynet framför kritik mot Sveriges planer på att skjuta upp satellitbärande raketer från Esrange. I en ny rapport som myndigheten tagit fram kritiseras de riskanalyser som gjorts av Sverige. Den första större raketen väntas skjutas i väg från rymdbasen kring årsskiftet 2026–2027. Enligt Hege Aalstad, Luftfartstilsynets sektionschef för rymdfrågor finns det inte tillräckligt med information för att bedöma riskerna med uppskjutningarna. – Normalt sett sker uppskjutningar över hav. Då ser man till att ta hand om risker genom att hålla undan fartyg och flygplan. Dessa uppskjutningar ska ske ovanför landområden där det befinner sig människor och finns aktivitet, säger han till Ny Teknik. Kritiken: Raketdelar över befolkade områden Enligt rapporten finns det bland annat risk för att raketdelar och bränsle skulle kunna falla ner över norsk mark, eftersom raketerna som skjuts från Esrange kommer att passera Norge. Vid en olycka skulle delarna kunna falla över befolkade områden, eller träffa gas- och oljeverksamheter utanför den norska kusten. Om det senare skulle inträffa skulle det kunna innebära att verksamheterna tvingas pausas, vilket skulle medföra miljarder norska kronor i förlorade intäkter, enligt rapporten. Ny Teknik har sökt Svenska rymdaktiebolaget, SSC, som inte vill ställa upp på intervju om kritiken i rapporten. Presschefen Philip Ohlsson svarar i en skriftlig kommentar till tidningen att man tagit del av rapporten och att det är en pågående dialog på regeringsnivå mellan Sverige och Norge. EU-ministern: ”Felaktigheter” Den svenska EU-ministern Jessica Rosencrantz riktar kritik mot rapporten och menar att den innehåller flera felaktigheter. I ett mejl till Ny Teknik skriver hon att den norska regeringen i princip vill ha veto när det kommer till svenska uppskjutningar till Esrange, då de passerar norskt luftrum. ”Ett sådant veto går helt på tvärs med internationella regelverk och standarder, som både Norge och Sverige tillämpar. Ytterst handlar frågan om förutsättningarna för Sveriges rymdprogram, men också om EU:s möjligheter till ett oberoende tillträde till rymden. Det är en mycket viktig fråga, inte minst säkerhetspolitiskt”, skriver hon. Rosencrantz menar också att rapporten som myndigheten tagit fram innehåller ”flera felaktigheter, överdrifter, tolkningar och slutsatser som inte grundas på saklig information”. Hon uppger att frågan är viktig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, och att Sverige är öppna för att samarbeta med Norge i ”alla säkerhetsfrågor”.