Enligt utredningens förslag om likvärdiga betyg och meritvärden ska betyget F ska slopas helt, och en ny tiogradig skala införas. Det ska göra att fler klarar skolan och får rättvisare betyg. Sveriges lärare har länge efterlyst en bred utredning kring betygssystemet, där man velat granska F-betygets framtid. – Vi delar problembilden helt och hållet. Det är stora problem med betygsinflation, ojämlik betygsättning, och stora problem med utslagning i svensk skola. För få elever blir behöriga till gymnasiet och för få elever går ur gymnasiet med fullständiga betyg , säger Robin Smith, vice ordförande Sveriges lärare. Hög andel utan behörighet År 2024 lämnade nästan 20 000 elever grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är 20 procent av eleverna, att jämföra med fyra procent i andra EU-länder. – Det är en enormt mycket högre utslagning mellan grundskola och gymnasium i Sverige, säger Jonatan Lamy, ordförande Sveriges Elevkårer. Mellanstadieläraren Martin Johansson tycker att det är positivt om betyget F försvinner. – F är symbolen för ett misslyckande. Ett misslyckande för eleven, men också för oss lärare och skolan. Att F försvinner är jätteviktigt, säger Martin Johansson, som jobbar på Katarina norra skola i Stockholm. Nyanserar hela betygsskalan Enligt förslaget blir de nya betygen 1-3 (mindre godtagbara kunskaper), 4-5 (godtagbara kunskaper, 6-7 (goda kunskaper), 8-9 (mycket goda kunskaper) och 10 (utmärkta kunskaper). – Det som är positivt är att man nyanserar det som tidigare varit underkänt, man plockar bort den hårda icke-godkänt-gränsen. Om du inte nådde hela vägen upp till godtagbara kunskaper, så kanske du har visat några kunskaper och då kan du få några poäng i alla fall. Det viktas i systemet och blir kompensatoriskt, säger Jonatan Lamy, ordförande Sveriges elevkårer. Martin Johansson håller med om att det är bra att inte ha en hård gräns, fler nyanser är bättre. – En etta är ju ett första steg mot en två, och sedan är nästa steg en trea, och sedan uppåt. Då får man ett erkännande, säger Martin Johansson. Större tyngd för nationella proven Nationella prov ska enligt utredningens förslag viktas tyngre när betyg ska sättas. I grundskolan ska det finnas 5 nationella prov, i gymnasiet åtta. Tanken är att glädjebetyg på vissa skolor då kan undvikas. Men det riskerar också ökad stress för eleverna, menar Sveriges elevkårer. – Om man ska gå till skolan och skriva en av de fem prov som blir utslagsgivande för ens framtid, det är en stor press. Vi tog fram en undersökning förra året som visade att de nationella proven redan idag är mest stressande. Vi ser en risk för att det ökar, säger Jonatan Lamy, ordförande Sveriges elevkårer. Jämlikt över hela landet Utredningen tycker att ett nytt system ska vila tungt på lärarsatta betyg. – Det är läraren som har bäst kännedom om elevens förmågor och färdigheter. Men det som den enskilda läraren har svårt att göra är att ta ansvar för att betyg man sätter är jämlikt med resten av landet. Då behöver man ett system där man kan skapa en modereringsmodell för det här, då kommer siffrorna in, säger Robin Smith, vice ordförande Sveriges lärare. Hösten 2027 ska det nya systemet träda ikraft. – Det man kan konstatera är att alla betygssystem har sina brister. Det är viktigt att titta på vilka risker det finns med det här förslaget, så att vi inte sitter där om tio år och inser att det blev dåligt, vi måste ta det på allvar och utreda noga, säger Jonatan Lamy, ordförande Sveriges elevkårer.