Överskuldsättningen bland svenskar växer och har kallats för en ny folksjukdom. Närmare 437 000 svenskar är inskrivna hos Kronofogden och det totala skuldberget har nästan tiodubblats på bara tio år. En viktig förklaring till att allt fler fastnar hos Kronofogden är så kallade konsumtionslån, eller snabblån, vilket bland annat Finansinspektionen tillskriver brister i kreditprövning innan utlåning. Ränte- och kostnadstak införs Den 1 mars införs en ränte- och kostnadstak för att stärka Konsumentskyddet på lånemarknaden. Dels sänks räntetaket från 40 till 20 procent utöver liggande referensränta. Kostnadstaket, som gör att ränte- och avgiftskostnader inte kan överstiga det utlånade beloppet, ligger kvar, men utvidgas så att det gäller alla krediter – med undantag för bolånekrediter. Sveriges Konsumenter säger att det är bra att regeringen agerar mot oansvariga kreditgivare, men efterfrågar samtidigt stramare regler för hur snabblånen marknadsförs. – Det kommer fortfarande vara möjligt att marknadsföra konsumtionslån till sårbara grupper på ett ganska förfärligt sätt – att det är ”billigt” och ”snabbt”, säger Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter. Nationellt skuldregister efterfrågas Man efterfrågar även ett nationellt och heltäckande skuldregister så att kreditgivare enklare kan stämma av att man inte lånar ut till personer som redan har skulder. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) säger att dörren för ett sådant register inte är stängd, men menar att de åtgärder man nu inför är ett steg längre. – Vi går faktiskt hårdare fram än vad man hade föreställt sig på det här området genom att man tar bort hela den här marknaden där de här problemen är centrerade, säger Niklas Wykman.