Geopolitiska kriser som kriget i Ukraina och USA:s minskade ambition att försvara Europa i händelse av kris eller krig har satt fart på försvarsanslagen runtom i Europa. Nu öppnar regeringen för att på kort sikt låna till satsningar på försvaret. – Det kommer med stor sannolikhet bli så, därför att de nivåerna vi pratar om och säkert kommer landa i på Natomötet i sommar är av den storleken att man på kort sikt kommer behöva låna, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till TV4 Nyheterna. Ytterligare 60-70 miljarder ”Nivåerna” som Svantesson hänvisar till är hur mycket pengar, mätt i andel av BNP, som Natoländerna lägger på försvaret. Sedan 2014 har riktmärket inom försvarsalliansen varit 2 procent. Under Natotoppmötet i sommar väntas det höjas kraftigt till 3,5 procent. – Det vi ser nu är ett stort behov av att fortsätta bygga ett starkt försvar, både i Sverige och i andra europeiska länder, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till TV4 Nyheterna. Sverige är på väg mot försvarssatsningar motsvarande 2,6 procent av BNP. För att nå det nya väntade målet på 3,5 procent behöver Sverige grovt räknat satsa 60-70 miljarder till på försvaret – utöver de runt 140 miljarder som nu läggs på försvaret per år. ”Det klarar Sverige” Om en knapp månad – i samband med vårpropositionen den 15 april – ska regeringen lägga fram en plan för hur upprustningen ska betalas, men redan nu öppnar man alltså för lån. – Det ska först och främst ske genom prioriteringar och ökad tillväxt, men vi kan också behöva låna för att komma upp till de nya nivåerna så att det inte tränger undan andra saker, säger Elisabeth Svantesson. Samtidigt understryker hon att Sverige har utrymme för lån. – På sikt behöver det finansieras permanent, men på kort sikt kan man behöva låna – och det klarar Sverige. Mina kollegor i Europa som har en statsskuld på uppåt 110 procent av BNP har det tuffare.